Väldigt isolerade från yttervärlden och misslyckade kände vi oss i butiken igår ! Varken fast telefon eller internet fungerade och plötsligt blev allt så besvärligt. Då skulle man ju egentligen slagit sig ner i fåtöljen med stickningen och tagit det lite lugnt, passat på att varva ner lite… Men icke. Rastlösheten och en otäck känsla av utanförskap infann sig. Istället kastade man sig över mobilen och lade en lång tid på först att vänta och sen att prata med Telia. Det sista var riktigt trevligt med ett väldigt tålmodigt och vänligt bemötande, men beskedet var tyvärr att det skulle kunna dröja ett bra tag innan vi skulle få hjälp och att många var lika illa drabbade som oss. Senare under dagen visade det sig att jag hade en fungerande internetuppkoppling hemma, men när jag skulle kommunicera med Maria nere i butiken via mobilnätet blev det tji. Efter flera tappra försök med några korta meningar och avbrott på avbrott även där så var det bara att ge sig. Det vara bara att acceptera fakta. Kundbemötandet blev inte det bästa igår! Nu ska jag strax bege mig ner till affären igen och jag håller tummarna för att allt kommer att lagas under dan-vem vet det kanske redan är fixat. Då kan vi svara på mail och lyfta på luren igen när ni ringer till oss!
Sticka lugnt!
//Ulla-Britt